Problem – Lekande barn i skateparker

Runt om i Sverige råder konflikter på i princip alla betongparker när det kommer till lekande barn och kickbikes. Många utan närmare kunskap verkar inte se längre än att både en skateboard och kickbikes har hjul, och således bör det inte vara några problem att kombinera. Det hela är dock betydligt mer komplicerat och här går vi djupare in på problematiken och försöker förklara varför det hela är ett så stort problem.

Här kommer vi nu berätta hur vi ser på problemet och skillnaderna mellan de båda olika aktiviteterna. Inte säkert att du själv håller med men det här är i alla fall den bild vi fått som vi grundar vår åsikt på. Både från lokala parker där vi själva verkar och andra parker vi besökt.

Visst, både skateboard och kickbike är en form av bräda med hjul man kan göra trick på och således i en lekmans ögon kanske man inte ser att det borde vara några problem att utnyttja både och i parkerna, men det hela är mer komplext än så.

För det första så har skateboard en mycket högre inlärningströskel när det kommer till att överhuvudtaget kunna stå på och ta sig fram, medans på en kickbike kan barn så unga som 3-4 år direkt från första stund åka omkring i höga hastigheter i parkerna. Därtill kommer det att rent fysiskt kan du på en kickbike vända på en femöring vilket är helt omöjligt med en skateboard.

Detta tillsammans och den unga åldern med barns spontanitet gör det hela otroligt farligt. Det finns orsaker till varför barn exempelvis inte ses som tillräckligt mogen för att cykla i trafik förrän i 10-12 års åldern vilket beror såväl som på psykisk som fysisk mognad i form av syn att ta till sig omvärlden. Om man inte är mogen för trafikerade miljöer är man då mogen för att ta till sig en betongparks komplexa miljö, hastigheter och åkmönster?

Fler exempel på varför små barn lekandes inte hör hemma i skateparker:

När argument som ovan framförs får man som skateboardåkare ofta höra, jo men problemen borde väl vara lika stora om de små barnen åkte skateboard. Men nej, visst uppstår liknande problem även då men långt ifrån i samma omfattning, just på grund av det jag nämnt tidigare om inlärningströskeln, vändradier och hastigheter.

Dessutom är det kanske något skateboardåkare lättare kan acceptera när det handlar om samma aktivitet som man själv brinner för och oftast varit den aktivitet som just fått till att betongparken kommit till stånd, ofta genom flera års hårt arbetande gentemot kommunalpolitiker, sponsorer med mera.

Ett annat fenomen som gör stor skillnad och som förmodligen är det största problemet kommer vi till nu. Vi ska faktiskt gå så långt och säga att det till mångt och mycket egentligen inte är vare sig kickbike eller åldern som är problemet, till viss del just i den kombinationen men framför allt att den stora majoriteten av kickbikeåkare(åtminstone i de städer vi själva har erfarenhet av) inte alls verkar lockas av att åka på ett sånt sätt som betongparker är avsedda för.

En betongpark med dess räcken, trappor, curbs, bowls, böjar, banks och så vidare är byggda för att åka och göra trick på. Något som vi väljer att enkelt kalla “trickkultur”, det hela som gör skateboard till vad det är, oavsett nivå man åker på och svårighetsgrad så handlar det i mångt och mycket om att göra trick och lines(trick i följd). När det kommer till kickbikes så finns det åkare som åker på just ett sånt sätt och hade det sett ut så överlag hade problemet knappt existerat, mer än att man som skateboardåkare i en del fall kanske ser aktiviteten som mer meningslös med mera då denna aktivitet är så mycket yngre och inte alls har hela den kultur som spunnits runt omkring skateboard sedan begynnelsen.

Men tyvärr är det en bråkdel av de som åker kickbikes som åker och utnyttjar parkerna på ett sådant sätt, i regel ser man istället klungor av barn på kickbikes som timme efter timme åker i tåg fram och tillbaks utan något som helst slut och till på köpet helt plötsligt utan föraning kan byta färdriktning utan någon som helst tanke på vart andra åkare i parken befinner sig. Således blockerar de hela parken och tar någon skateboardåkare eller för den delen utövare med annat redskap chansen att droppa in för att få sig ett åk blir  kollisionsrisken ofantligt stor.

Detta är ett fenomen vissa argumenterar bort med att alla har väl varit nybörjare någon gång, man måste ju börja någonstans. Men inte heller där kan vi hålla med, efter att ha sett mängder med exempel så ser man ofta att även riktigt unga barn på skateboard direkt går in för att försöka lära sig trick och åka på ett sådant sätt. Dessutom som tidigare påpekat har skateboard en mycket högre inlärningströskel, det tar tid innan du kan ta dig fram i höga hastigheter i parkerna, varvid säkerhetsriskerna är betydligt mindre när det kommer till små barn på skateboard.

Vad detta fenomen beror på kan vi bara gissa, men som vi ser det handlar det helt enkelt om tillgängligheten på kickbikes och föräldrars okunskap. Man kan köpa en kickbike i vilken sportbutik som helst, till och med bensinmackar eller i dagligvaruhandeln, sen ser man att det åks på sådana i den lokala betongparken, så varför inte. Inte heller kan man se och få inspiration av kicbike med tävlingar, proffs och äldre förebilder på samma sätt.

Så vad gör man åt problemet?

Totalförbud, tidsindelningar, åldersindelningar och dylikt har försökts runt om i landet med varierande resultat, dock kan man väl kort säga att ingenstans har man helt kommit i bukt med problemet oavsett lösning då förbud eller indelningar fota inte respekterats, något man kanske kan förstå när det kommer till små barn som inte vet bättre och kanske inte ens kan läsa regelskyltar eller ta till sig informationen.

Men tyvärr finns det ju mängder av exempel där inte ens föräldrar kan respektera vad som gäller, och då ofta med argumentet att parken är betald med skattemedel, och således har den personen rätt att göra vad den vill där. Det finns till och med exempel där det gått så långt att föräldrar misshandlat skateboardåkare för att man inte kunnat acceptera de regler som gäller. Argumentet om skattemedel känns helt befängt då alla idrottsanläggningar, allmänna inrättningar och så vidare har regler för vad som gäller på olika sätt.

“JAG TROR KNAPPAST ATT NÅGON MED DESSA ÅSIKTER SKULLE TYCKA DET VAR OK MED RADIOSTYRDA BÅTAR ELLER KANOTER I SIMHALLEN, KROCKET PÅ FOTBOLLSPLANEN, TRUMPETSPELNING I BIBLIOTEKETS LÄSRUM, TERRÄNGLÖPNING PÅ CROSSBANAN, KONSTÅKNING PÅ ISHOCKEYPLANEN, OCH SÅ VIDARE.”

Hur kommer det sig att det är så svårt att ta till sig vad som borde gälla i en betongpark? Jag tror knappast att någon med dessa åsikter skulle tycka det var ok med radiostyrda båtar eller kanoter i simhallen, krocket på fotbollsplanen, trumpetspelning i bibliotekets läsrum, terränglöpning på crossbanan, konståkning på ishockeyplanen, och så vidare. Vi kan fortsätta rada upp helt absurda orimligheter som gemene man mycket väl kan ta till sig, men när det kommer till betongparker verkar man anse att det är fritt fram för vad som helst.

När vi ändå är inne på det befängda spåret så när det kommer till betongparkerna runt om i landet har vi sett exempel på föräldrar som tycker det är helt ok och rimligt med trehjulingar, trampbilar, cyklar med stödhjul, radiostyrda bilar i betongparken, till och med föräldrar som lär sina barn att cykla genom att springa efter och hålla i pakethållaren. Än en gång hur kommer det sig att folk anser att just idrottsanläggningar i form av betongparker ska vara en allmän lekplats öppen för vad som helst som är hjulförsett?

Ja, till och med trampbilar, trehjulingar och dylikt är vanligt förekommande, lämpligt?

Så vad är lösningen? Jo kort och gott att föräldrar visar respekt för vad som gäller och sätter sig in i hela “trickkulturen” för att förstå detta. Vilket även gäller för kommuners befattningshavare för att kunna ta de beslut som krävs och kunna argumentera för detta. Kickbikeåkare borde även organisera sig och lobba för att få just sina parker byggda och som då kan funka som lekplatser, om det nu är ett måste att det överhuvudtaget ska finnas parker för just sådan lekåkning.

Skateboardföreningar runt om i landet har också rätt goda erfarenheter av att ha bemannad verksamhet i parkerna, ex. kiosk och lånebrädor, organisera skateskolor och dylika provapå-aktiviteter för att locka barnen till att börja med skateboard som många tycker att är för svårt när man provar på själva och direkt är tillbaks på kickbiken. Vår egen erfarenhet säger att ägnar man sig hängivet åt skateboard i så lite som 1-3 dagar så kan man hur ung man än är lära sig att ta sig fram på brädan tillräckligt bra för att man ska uppskatta detta.

Slutligen vill vi även ha sagt att även om nu all kickbikeåkning skulle ske på ett sådant sätt som man som skateboardåkare kan acceptera i parkerna kommer man inte ifrån det ökade slitaget, något som sällan/aldrig ses i debatten och när media skriver om problemen. Ska kickbike överhuvudtaget vara tillåtet bör kommuner ha vetskap om detta problem och således ha en högre driftkostnad i beräkningen när det kommer till reparationer och dylikt.

Problemet med detta slitage uppstår i och med kickbikes låga markfrigång vilket gör att metallunderredet ständigt skrapar i alla rampövergångar och sluttningar i betongparkerna. I vissa parker kan man redan efter några veckor se grovt slitage på sådana ställen som med tiden blir värre och värre och efter en vinter borde kunna leda till kraftiga skador på betongen i och med att vatten rinner ner och fryser till. Är kommunerna medvetna om detta problem och bekostar dessa reparationer så är det problemet dock inte speciellt stort, men som sagt så verkar inte många vara medvetna om just detta.

Här brukar det ofta också komma argument om att en skateboard har ju också metalldelar men det är så enkelt som att dessa metalldelar aldrig kommer i kontakt med åkytan hur än du åker. Enda gången du får kontakt med truckarna på brädan mot åkytan är när du gör sk. grindtrick vilket görs på kanter och räcken avsedda just för det och då gjorda i metall eller granit. I ett fåtal fall finns även sådana kanter utförda i ren betong och då ser du liknande slitage även från skateboard, men då handlar det om just kanter avsedda för att göra sådana trick på och således ett slitage man räknat med, slitage i vanliga rampövergångar existerar inte från skateboards och därför inget man räknar med att ska behöva repareras.

---

Vett & etikett i betongparker

Vad du bör tänka på som oerfaren åkare och förälder enligt oss…

• Kolla vad som gäller för den aktuella parken med ev. tidsuppdelning, uppdelning beroende på åkredskap, förbud mm. Samma sak gällande vad som gäller pegs och olika tillbehör på kickbikes och BMX-cyklar.
• Lämna leksaker som trampbilar, trehjulingar, cyklar med stödhjul o.dy hemma. Det säger sig självt att detta inte hör hemma i en betongpark. Inte heller är ramper och dylikt lämpliga som rutschkanor.
• Respektera de regler som gäller.
• Känn ditt barn, är barnet tillräckligt gammal och mogen för att själv kunna vistas på ett säkert sätt i parken, om inte – var närvarande som förälder.
• Som åkare håll ögonkontakt med andra åkare, sätt dig in i åkmönster för parken, vänta på din tur och se dig för i parken – byt inte färdriktning helt oberäkneligt.
• Framför allt, utnyttja parken på ett tänkt sätt, försök lära dig trick osv. det är det hela det går ut på och du skapar då inte irritation med att dina “åk” aldrig tar slut.
• För såväl åkare som föräldrar, när du inte åker, uppehåll dig inte mitt inne på åkytan, sitt heller inte på sådana kanter o.dy som är avsedda att åkas på. Långt ifrån allt som ser ut som en bänk i en skatepark är en bänk. Sitter du på fel plats respektera när du blir tillsagd av åkare, oavsett ålder. Åkaren har förmodligen mer kunskap än dig i det ämnet.
• Bemöt andra som du själv vill bli bemött. Skulle du som förälder få se ditt barn bli påkört så är det med stor sannolikhet inte den andres fel. Argument som kör inte så fort och liknande håller inte. Är man inte mogen att ha överblick för vad som händer i parken så ska man troligen åka på tider där mer erfarna åkare inte är i parken.
• Är du osäker över något såväl åkare som förälder tveka inte att prata med äldre åkare på plats. Flertal parker är även bemannade sommartid med personal från ex. den lokala skateboardföreningen.
• Respektera andra säkerhets- och ordningsregler som t.ex skyddsutrustning, föräldranärvaro, rökning/alkohol/droger, grillning. Alla olika parker har sina regler för vad som gäller.

PS! Kolla även in Sveriges Skateboardförbunds rekommendationer för separata parker och tidsuppdelningar här!